Vevve Jäderlund
Yoga World
MindsetTala Ohm YogaYoga

Varje dag är en kamp

Varje dag är en kamp – Jag såg rubriken från en föreläsning på en träningsprofils Instagram när jag slentrianklickade mig runt bland hashtags och olika konton (snälla säg att jag inte är den enda som investerar min tid i så belönande beteenden) och kände en klump i magen. Ska sägas att jag inte har någon aning om vad som sades kring rubriken, om det var innan hen fick balans i träningen eller om det är så denna person lever sitt liv varje dag.
Stackars den personen i så fall
Jag menar det innerligt, inte att på något sätt göra narr av eller se ner på, men från mitt allra innersta – jag önskar ingen att varje dag ska vara en kamp.

På en träningshelg där jag höll klasser kom jag att prata med en deltagare som avskydde att träna, för henne var det ett måste, och hon blev inte alls inspirerad av träningsbloggare som älskade det eller visade hur kul det var. Hon letade efter någon som fick till det trots att det inte var en passion eller något denne bloggare tyckte var kul.
Jag kan förstå det till viss del, om ditt liv är full rulle med jobb, barn och andra åtagande plus att kämpar med vikt, kost och träning är det kanske inte fullt så relevant att se någon helkäck 19-åring trycka proteinpulver och kötta i crossfit. Eller vältränad bikiniyogi på sandstrand vid det turkosa vattnet. Medans för andra är det precis vad de behöver för att hitta glöden att gå till gymmet eller ställa sig på mattan.

Men behöver träning se ut så, utformas på det sättet, ha de målen?
Jag har en PT-kund där vi lägger mer än halva tiden på att andas, för att det är vad den personen behöver. Inte stå på händer, inte lyfta skrot, inte gå ner i vikt, utan andas.
Så vi andas.

Åter till kampen.
Min sanning är; om det är en kamp jobbar du emot flödet.
Om du har en skada, ätstörning eller något annat som kastar en skugga över inte bara din praktik utan resten av livet, okej klart att det bidrar till att det blir mer av en utmaning. Men det går alltid att hitta grace, skapa utrymme och lätthet. Att vara följsam istället för att bita ihop, hålla andan och spänna allt från ögonglober till tånaglar (någon annan som gör så när den lär sig nya positioner?)

Varje dag ska inte vara en kamp.
Klart det kommer utmaningar och svårigheter under livet, men inte varje dag.
Unna dig själv något bättre.

6 kommentarer

  1. Alltså för mig är det liksom en kamp. Och det har inte att göra med barn, jobb och vardagspusslet, utan mer en känsla inom mig som jag hela tiden måste jobba med. Det syns inte utåt, nej, men det känns därinne: ja. Så jag stretar på, och jobbar för att följa något slags flöde och det går ibland bra, och ibland handlar det om just det där enkla: att andas.

  2. Både ja och nej. En tydlig kamp de senaste 15 åren (herre G, är det möjligt??) men jag har hittat en massa redskap för att stävja det. Min senaste meditation är ett mantra som typ handlar om att inte vara rädd. Och känna hur rädslan rinner av en. Funkar faktiskt rätt bra. Ibland är det flera steg fram, men också bakåt. Det är lite som att leva parallella världar. Jag är ju en rätt skön och avslappnad typ som du vet 🙂

  3. Så otroligt kloka ord 🙂 Min nivå är just att andas, meditera, promenera och ibland få till en kort stunds yoga på egen hand. Mer funkar inte – Just nu. För mig. Och det är helt ok! Det är ingen kamp, istället är jag glad för det jag lyckas få till och att jag hittar så mycket givande i “bara” andning och meditation.

    Men, det ska sägas att jag genomgick en lång kamp innan jag kom till detta med tanke på att jag kämpade med hela tillvaron innan jag kraschade ihop helt. Nu bygger jag upp mig på nytt, till något nytt. Jag vill inte leva ett liv där jag kämpar som jag tidigare gjort, med allt hela tiden. Det är inte värt det. Jag lär mig nu att vara snäll mot mig själv och då kommer motivationen inifrån istället 🙂

    1. Precis så! “för mig” – det är väl vad det är om, varför suger vi åt oss de här bilderna av hur det borde vara?

      Att det är kamp ibland (för oss alla) är självklart, jag får magont på tanken över att man accepterar att det ska vara så för att uppnå någon annans målsättning. Det är inte värt det – håller HELT med.
      Heja Linnéa!

Lämna en kommentar

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.