Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns på https://yogaworld.se/anvandarvillkor/. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.

Vevve Jäderlund
Yoga World

Hmm, tänker du, vad har maten med en yogautmaning att göra?
Allt och ingenting, svarar jag.
För mig är yoga livet… okej det låter dramatiskt och maniskt. Jag menar det inte så. Mer att yoga är så mycket för mig. Det är mitt jobb, med klasser, PT-kunder, att skriva här för Yoga World och vara en del av Yogobe. Det är min fysiska träning, mest på mattan men även med mig när jag springer och slänger med kettlebellen. Det är också inblandat i hur jag förhåller mig till människor, situationer och som dagens fokus syftar till – hur jag förhåller mig till mat.

Jag unnar mig sällan mat. Jag unnar mig oftast tid. Slötid på soffan framför dålig TV, eller att skjuta på en deadline så jag kan hänga med familjen eller vänner om tillfället ges.
Men jag kan istället ofta tänka att jag vill göra gott med maten. Ibland när träningen flyter på och kroppen känns sådär oslagbart amazon-stark gör jag gott med längre tid i köket och lagar mat från grunden.
När jag är stressad gör jag gott genom att köpa hem pizza eller sushi så jag slipper stressa över vad fan jag ska hitta på i köket mellan allt jobb som ska hinnas med.
För min del är visionen om “en sockerfri, ren, grön kosthållning” ointressant. Jag försöker hitta samspelet mellan träning, vila och mat så kroppen själv reglerar om den vill ha grönkål eller snickers – det känns som min väg.
Jag kommer inte gå in på diskussionen om en yogi måste vara vegan eller inte, jag har rantat om det så många gånger och du som följer mig på instagram har sett otaliga bilder på Ben & Jerry’s så du anar nog att jag inte är vegan. Jag lägger ingen värdering i om du äter LCHF, GI eller grillchips. Dagens sadhana handlar noll om mina eller någon annans tankar om din mat. Och hundra procent om dig och dina tankar, och känslor om din mat.

Dagens sadhana: reflektera över ditt förhållningssätt till mat. Är det bara bränsle eller en del av din identitet? Äter du för att du är hungrig, stressad, sugen, uttråkad…?
Ser du det som en möjlighet att göra gott för kroppen eller är det kopplat till något negativt?
Unnar du dig mat, eller straffar du dig med den?
Eller är det så att du aldrig tänkt över det, bara ätit som det blivit?

Dela gärna nedan om din sadhana. Var något som var lätt, svårt, något som väcktes? Om du lägger upp på instagram använd #minsadhana #weleda #beyoga365 och @vevvejaderlund. Du kan en vinna en plats till yogahelgen i juni eller en halvårsprenumeration till Yogobe.
Dag 1 – Vilket är ditt mantra?
Dag 2 – Omvänd krigare
Dag 3 – Vardagsyoga
Dag 4 – Sidoplankan

Dag 5 – Hjärtöppnande brygga
Dag 6 – Nadi Shodana, växlevis andning
Dag 7 – Dansa som att ingen ser
Dag 8 – Kärlek till händer och fötter
Dag 9 – Abhaya hridaya mudra

Populärt från Yogaworld.se

37 kommentarer

  1. Så härligt att det finns fler som jag! Tänker att det är det som är balans faktiskt, att ena dagen ha en perfekt matdag och nästa dag kasta i sig en snickers som mellanmål! ?

  2. Jag älskar mat! Jag har (nästan) aldrig bantat. Jag har ett stort behov av att äta regelbundet för att fungera. Frukost är en av dagens bästa stunder. Hotellfrukostar är det bästa ☺️
    Jag har fram till i vintras ätit “allt”. Som de flesta så är det svårt att i en stressad tillvaro känna njutning i att laga mat och ibland blir det mycket “skräpmat”. I samband med hormonsvängningar och att vara på väg in i klimakteriet blir det mer märkbart hur maten påverkar kroppen. Som en del i min långvariga sjukskrivning bestämde jag mig för att försöka förändra detta. Vegetarisk kost innehåller mer växtbaserat östrogen vilket blev min väg in i att förändra och börja äta vegetariskt. Innan hade jag en föreställning om att det är svårt att tillaga och att det bara blir komplicerat. Icke! Idag finns så mycket recept på nätet att tillgå. I vår familj har vi under många år använt oss av veckorecept från ex. Citygross eller ICA. Det blir enklare och vi behöver inte “tvista” och fundera, vad ska vi äta idag då? Vegetarisk mat har också blivit “på modet” så alla har denna typ av recept i sina matkassar. Och främst av allt, jag mår så mycket bättre. På köpet gick jag ned ganska mycket i vikt, vilket för mig bara är en bonus jag fick på köpet.
    Min dotter skrev en gång ett Facebook-inlägg gällande en debattartikel om “Felet är ditt – inte din dotters kropp”. Hon tackade mig som hon anser är anledningen till hennes sunda inställning till träning och mat och att hon aldrig någonsin hatat sin kropp. Det gör mig stolt och att jag har lyckats föra vidare till mina barn att ha en sund inställning till något som idag är ett stort problem.
    Namasté ??

  3. Jag har alltid haft en upp o ner relation till mat. Maten är en av de få saker som jag kan kontrollera. När jag var yngre slutade jag att äta när jag mådde riktigt dåligt emotionellt. Idag har jag en bra relation till maten. Jag äter det jag behöver, men övervägande veg. Jag äter så mycket för miljöns skull o för min egen. Jag har aldrig följt en diet eller provat banta eftersom jag inte känner att jag har något behov av det. Det ända som jag försöker att undvika är tillsatser o mjölk. Komjölk får jag ont i magen av. Jag har märkt att när jag yogar mycket så ändrar jag kosten automatisk till mer grönt, men jag äter oftast endast det som kroppen vill få i sig. Socker är en av mina stora bekymmer. Tyvärr kan det i periode bli för mycket av det. Jag har liksom ingen karaktär där. ?

  4. Ok. Mat. Jag har turen att ha en kropp som jag kan peta i det mesta utan att gå upp i vikt så jag har aldrig behövt fundera på bantning. Jag kommer också från en familj som är känslig för blodsockerfall så bara blotta tanken på att inte få äta vad jag vill skrämmer mig halvt från vettet. Sedan jag fick barn har jag fått ett växande intresse och engagemang för miljöfrågor vilket i sin tur har lett till att jag funderat mer på mat. Vilken effekt maten har på miljön och också på våra kroppar. Det har lett till att vi äter i huvudsak ekologiskt och mycket vegetariskt hemma. Visst blir det färdiga köttbullar och makaroner också men ja, i förlängningen har nog maten på ett vis blivit en del av min identitet och jag tycker att det är viktigt att ge barnen ett större perspektiv än att köttbullen kommer från kossan. Jag känner också att jag mår bättre i kroppen nu än jag gjorde för fem år sedan. Min stora last är chips. Jag älskar chips och har inga som helst begränsningar om det finns hemma. Nu när jag tänker efter måste jag nog passera affären innan jag åker hem igen efter vinyasa flow-passet.

    1. intressant det där med miljön, det finns så mycket som är kopplat till vår mat, inte bara vi och inte bara “bränsle”. Jag försöker också tänka på det och ta till hänsyn men som du säger; på ett hållbart sätt med undantag ibland.
      Hoppas chipsen smakade 😉

  5. Jag älskar mat! Jag tycker om att både laga den och att äta den. Har inga bestraffningskänslor kring mat, tänker mer att jag med åren, erfarenhet och ökad kunskap tack vare intresse fått en förståelse för vad just MIN kropp mår bra och mindre bra av.
    Min filosofi är av nyfiken och vill förstå sambandet grund, så jag ser maten som både bränsle men ozå som njutning och social samvaro. En betydande del av familjens kvalitetstid, en stund att vara här och nu, att dela dagen med varann. Försöker genom detta och min nyfikenhet på kost, kropp&knopp skapa dialoger med mina barn kring att få en förståelse för vad men ozå hur vi stoppar i oss. Inte på ett förmanande sätt alls utan mer i syfte att väcka en nyfikenhet för kosten och dess värde.

  6. Det som för mig är tydligast är att jag slarvar med att laga mat när jag är själv. Så fort det är fler än jag som ska äta är jag mer noga med att det blir en ordentlig måltid. Detta är något jag jobbar på att förändra. Jag mår så otroligt mycket bättre när jag äter ordentligt – och jag äter mer ordentligt när jag mår bättre.. Då jag hade ätstörningar under många år känner jag trotts det att jag kommit långt vad gäller maten. Jag får aldrig ångest eller känner att jag behöver hålla igen. Mat är så viktigt!

  7. Jag har funderat och funderar ofta kring det här med mat. Börjar lära mig vad min kropp mår bra av och vad som får den att må mindre bra. Jag tror att nyckeln ligger just där: att hitta det som passar MIG. Varje kropp är unik och fungerar på olika vis. En del mår bra av LCHF, andra 5:2, vissa vegan osv. Det gäller att lära känna sig själv och sin kropp och utgå från det. Inte lyssna på vad kompisen, samhället eller någon annan tycker och säger. För det som passar en passar kanske inte en annan. Vi är alla unika och alla precis lika bra ❤

    1. “Börjar lära mig vad min kropp mår bra av och vad som får den att må mindre bra” Precis så!! tänk när vi hittar den känslan i allt. vad som funkar bra för MIG – genombrott

  8. Jag ser mat mer som en bukfylla. Kan liksom ledsna på att tugga. Jag äter ofta 5 mål om dagen varav 2 lagade så rätt normalt, men som sagt jag njuter inte. Måste äta rätt ofta för humöret sjunker i takt m blodsockret så mat är viktigt för mig på det viset.

  9. Intressant läsning!
    När det kommer till mat ser jag ett mönster hur jag tidigare har stressätit. I min familj har vi alltid ätit snabbt och jag ser hur lite vägledning jag fått.
    Jag har tidigare genom åren haft så dåligt samvete gentemot mig själv, över hur, och vad jag ätit eller inte ätit. Jag har aldrig kunnat hålla någon slags diet. Något som jag också sett som ett misslyckande. Men jag har kommit i underfund med att jag har svårt för att följa strikta förhållningssätt. Jag har accepterat att det som funkar bäst för mig är när jag själv får bestämma. När jag går på min egen magkänsla.

    Jag har med åren valt att inte lägga så mycket energi eller värdering på vad jag äter. Jag försöker lyssna inåt. Vad är jag sugen på? Vad behöver jag? Jag äter för att jag behöver näring och i samband med att jag medvetet väljer att lyssna på mig själv, har det naturligt blivit att jag mestadels väljer hållbar, fräschare och näringsrik mat. Jag är ofta eller nästintill alltid sugen på frukt, och jag kan inte äta en måltid utan sallad till. På samma sätt som vissa människor “måste” ha sås till sin mat, behöver jag sallad. Detta betyder inte att jag äter strikt “hälsosamt”. På samma sätt som våra känslor förändras, förändras även mitt matintag från dag till dag. Jag varierar.

    Jag väljer dock att inte vara så hård mot mig själv. Jag försöker istället tänka på att äta medvetet när jag väl äter. Inte stressa i mig maten. Utan äta och tugga maten ordentligt, samt försöka njuta av stunden så gott det går. Det är inte alltid lätt men jag gör mitt bästa och jag väljer det…

  10. Fick ett sug i magen när jag läste rubriken. Tack och lov var det härligt/roligt att läsa vidare. Min “matresa” har skiftat rejält. Min man skulle säga att jag är uppväxt på makaroner och ketchup, och tyvärr är det nästan sant. “Lärde” mig äta det mesta först efter 20 års åldern och idag tycker jag om att prova lite nytt ibland.
    Jag är en känsloätare. Hormoner, humör, stress, rastlös, you name it!!
    Har, tack och lov, kommit underfund med det och kan nu se mönstren och det gör det lite lättare att motstå det söta/salta vid dessa tillfällen.
    Idag försöker jag göra matlistor, veckovis, för att underlätta för mig själv. Kan då planera att laga mat jag mår bättre av. I mitt fall mindre snabba kolhydrater och socker, ser ut som jag är höggravid när jag ätit för mkt av det. Men även jag har dagar när det är skönare att beställa mat, både för att det är gott och att jag är för trött/less på att fixa själv.

    1. vad skönt att det inte var innehållet som gav suget Anne-Lee, jag försöker verkligen hålla lättsam ton om alla ämnen – precis som i mitt liv. Ibland blir vi så oerhört allvarliga och gräver ner oss själva.
      Jag är också uppväxt på makaroner och ketchup (lite falukorv också) – inte den bästa grunden men vi kan göra våra val nu (Y)

  11. Jag behöver ha mina regelbundna måltider, annars blir jag superirriterad och min hjärna slutar typ att fungera. Vi försöker få till nåt bra system för att planera vardagsmaten här hemma men det går lite sisådär. Ibland tänker jag att det skulle vara sååå skönt om man kunde ha en privat kock hemma, bara få äta massa god mat utan att behöva laga den hehe. Sen så tycker jag att det varierar, ibland är maten bara bränsle, ibland är det kul att testa nya rätter, ibland unnar jag mig, ibland är jag jättenyttig, ibland är jag mest bara sugen på allt möjligt, osv osv. ?

  12. Mat har varit viktigt för mej hela livet -älskar att både äta, laga och bjuda. Under en svår tid blev dock maten något hotfullt och skrämmande för en av våra döttrar som drabbades av anorexi och självskadebeteende. Idag är hon tack o lov frisk, mycket pga sin idrott, thaiboxning. Ligger just o läser tidningen Vego. En annan dotter är strikt vegan och jag har blivit flexitarian. Äter grönt i veckorna och fisk o vilt på helgen. Försöker tänka eko/hållbart o närproducerat. Det är yoga för mej också. Vill ge kroppen bra förutsättningar för att orka med all träning och själ/sinne/ hjärna detsamma. Bra näring gör enorm skillnad för både humör, sömn, hälsa, ork …. viktigare än vi tror. Men jag tror inte på förbud eller dieter. Att vara flexibel, inkluderande och visa vänlighet och respekt går att kombinera med sund mat. Rigida förespråkare för det ena eller andra skrämmer mej lite. Men socker mår jag verkligen dåligt av! Blir svullen, trött, låg och får afte. Trodde inte det fanns nån bot. Men efter flera år med hemska blåsor som gjorde att jag knappt kunde äta alls provade jag att skippa allt rent socker. Aften försvann nästan helt! Men visst tar jag en glass eller en bulle nån gång om jag blir sugen. ?Mat är både medicin, social samvaro, njutning och terapi. ❤️

  13. Å, intressant att reflektera kring mat ? Jag har nog alltid ätit det mesta jag gillat och inte tänkt så mycket på vad jag äter eller inte äter. För 10 år sen så åt jag massor med godis och fika, men på senare år så har jag minskat på sockret. Jag har ingen strikt diet utan försöker tänka att jag ska äta sånt som är bra för min kropp, försöker göra hållbara matval – dvs sånt som är mer hälsosamt än annat ? Sedan nyår äter jag inte kött eller dricker alkohol, något jag valt att göra just nu för att jag inte är sugen eller känner att det är viktigt för mig. Men jag klassar mig inte som vegetarian, bara att jag JUST NU valt bort kött.
    Tänker att det inte är så viktigt att klassificera mig, utan mer äta det som känns bra – och nog händer det att jag äter både godis och fika. Så länge jag mår bra så äter jag det jag känner för, och just nu känner jag inte för kött ?
    Det blev lite långt, men det är en viktig fråga och jag tänker att det är så lätt att tycka och tänka om mat och att det är lätt att vara svart eller vit – inte så nyanserad. Jag menar att förespråkare för olika dieter ofta driver “sin” tro väldigt hårt och jag tror mer på sunt förnuft, lyssna till din egen kropp och att det är olika vad som passar eller inte passar olika personer.
    Ät, lev, njut – och yoga förstås ?

    1. Skönt att inte låta sig begränsas av definitioner utan göra det som känns bra.
      Ibland behövs långa utlägg för att få ut tankar och känslor. Ett bra sätt att refelektera över saker vi anser självklara – mer sånt!!

  14. Jag har märkt att jag är känsloätare, är jag nere så “unnar” jag mig, men egentligen är det ju att straffa mig då det är snällare att ge kroppen bra saker.

    1. det är så svårt att inte koppla in känslor till mat.Unna sig, inte unna sig, trösta, straffa, belöna. vi tror att vi kan styra hjärnkontoret med vilja…det funkar nog inte så lätt. Tack Linda <3

  15. Mat har vart så ångestladdat för mig sen tonåren. När jag va i 30 blev jag som sjukast och vägde inte ens över 35 kg & ändå kände jag mig tjock.
    Nu är jag 42 år har en son på 2 år, som min läkare kallar för mirakel då han var så säker på att det skulle va svårt för mig att bli gravid överhuvudtaget…och det var det men inte omöjligt. Han sa att det berodde nog mycket på yogan och jag kan inget annat än hålla med!

    Jag unnar mig att äta vad jag vill när jag vill men vet oxå att frisk kommer jag aldrig att bli men kan nu kontrollera det, jag svälter mig inte längre.

    Även idag gjorde jag gårdagens härliga mudra och som nästan alltid när jag kommer djupt in i meditationen flödar färgerna vitt gult och rött. De blir som vattenfärger, precis när man doppar ned penseln i vattnet, de simmar in i varandra och bildar vackra mönster.

    Tack för en ärlig men jobbig utmaning??

    1. TACK själv Tora för att du öppnar upp för det som din praktik erbjuder, och att du delar.
      Blir så imponerad av att du har tagit dig ur det till den platsen du är idag – wow!

  16. Jag älskar mat! Och jag gillar att laga mat.. jag är mer medveten om vad jag stoppar i mig för rent hälsomässiga skäl.. ibland blir matinköp och matlagning ett måste då tappar jag intresset.. vi är många i familjen som ska alla tillfredställas! Som tur är är vi alla fysiskt aktiva och vi behöver bra mat för att orka med dagarna. Jag försöker promota till att få i sig alla vitaminer och mineraler.. lyckas inte alltid ? Jag försöker att lära mig att äta långsamt ????

  17. Mitt förhållningssätt till mat var länge komplicerat, kopplat till tankar om att inte duga, inte räcka till. Maten blev ett verktyg i jakten på något annat, går jag bara ner några kilo så..Så höll jag på, länge, och det har tagit lång tid att bryta det mönstret. Idag är jag övertygad om att min kropp vet vad den behöver om jag bara tar mig tid att lyssna. Jag ramlar dit ibland och låter tankarna styra, men det är ok.

  18. Jag har nog kommit underfund med att jag nästan alltid i mitt vuxna liv haft/har en jobbig relation till mat. I den stressiga vardagen ger det mig dåligt samvete om jag inte lagar nyttig och bra mat från grunden. Jag älskar mat men samtidigt kan jag se den som ett nödvändigt ont som tar en massa tid. Jag har vart extrem på att ta en bulle eller liknade så fort jag vart stressad och blivit hungrig för att slippa tänka på matlagning. Däremot när tiden finns älskar jag att laga mat! Jag har sen ett tag tillbaka försökt få in en sundare relation till min mathållning och mina tankar kring mat, och än så länge gör jag framsteg varje dag 🙂

Lämna en kommentar