Vevve Jäderlund
Yoga World
Tala Ohm YogaYoga

Gå utanför din bekvämlighetszon

Vi börjar närma oss slutet på våra dagar och även om inte 11 dagar är en överdrivet lång tid börjar du kanske nu hitta vad som känns tryggt och vad som är mer utmanande. För att utvecklas behöver vi etablera grunden och lägga tid på den. Samtidigt som motstånd och utmaningar också hjälpa oss att växa. Jag valde huvudstående som omslagsbild för dagens sadhana då många tycker att just vända uppochner på sig är den största utmaningen. Är det så för dig hjälper Centrera för att Expandera-klassen nedan dig att jobba mot ett säkert huvudstående.
Är du mer som jag och tycker att uppochner samt armbalanser är superkul, och kanske möter mer motstånd i stillheten är det kanske Yin med fokus på höfterna som du ska ta dig an idag.

Dagens sadhana: ta dig utanför din bekvämlighetszon på mattan idag. Det behöver inte vara storslaget, och det behöver inte vara vad någon annan skulle säga är “utmanande”. Din sadhana handlar om vad du behöver. Kommer det inte solklart till dig vart din utmaning är just nu tänk tillbaka på de föregående dagarna och gör den som kändes mest motig.
Dela gärna nedan om din sadhana. Var något som var lätt, svårt, något som väcktes? Om du lägger upp på instagram använd #minsadhana #weleda #beyoga365 och @vevvejaderlund. Du kan en vinna en plats till yogahelgen i juni eller en halvårsprenumeration till Yogobe.
Dag 1 – Vilket är ditt mantra?
Dag 2 – Omvänd krigare
Dag 3 – Vardagsyoga
Dag 4 – Sidoplankan

Dag 5 – Hjärtöppnande brygga
Dag 6 – Nadi Shodana, växlevis andning
Dag 7 – Dansa som att ingen ser
Dag 8 – Kärlek till händer och fötter
Dag 9 – Abhaya hridaya mudra
Dag 10 – Det där med maten

[youtube http://www.youtube.com/watch?v=x5E41UZFUDI]

[youtube http://www.youtube.com/watch?v=zPRp9t5DbrE]

36 kommentarer

  1. Alltså, så himla bra att fokusera på något utmanande för en person som jag. Jag gillar utmaningar, men har en tendens att inte riktigt ligga kvar i en utmanande position hela tiden ut. Eller när jag springer tänka att jag ska springa järnet fram till femte lyktstolpen för att sen sakta ner vid den fjärde… men denna morgon körde jag yin fokus höft och låg kvar och försökte slappna av så mycket som möjligt. Valde höfter då jag har lite problem i höftpartiet och speciellt ena sidan, undviker därför ofta det för att det är jobbigt och ansträngande att ligga kvar – även om jag så väl vet att det är precis det jag behöver, men det är ju obekvämt ?
    Nu efteråt kändes det mycket bättre än förväntat i höfterna och framför allt är det en härlig känsla att gå utanför sin bekvämlighetszon och genomföra det ?
    Borde verkligen prova det mer generellt, både i små och stora saker. Kanske ha som mål att göra en sak varje vecka som är out of comfort ?
    Tack för idag ???

  2. Japp det här var en utmaning! Jag har problem att vara still o göra “inget”, speciellt så här på dagen när kroppen är pigg. Blir otålig liksom. Valde därför att sätta mig och meditera. Började med att göra växelandning ca 10 rundor, tappade räkningen, och sen satt jag bara och andades. Fick kämpa för att inte lägga av. När jag bestämde mig att nu är det nog tänkte jag att det gått max 5 min, men nej 15 min lyckades jag sitta. För mig är det länge. Hade jag innan gjort ett riktigt svettigt pass så kan jag sitta och meditera. Här blev min utmaning att meditera med en pigg kropp. Fick mer energi o känner mig alert. Ska göra det igen! Kommer nog köra handstående sekvensen senare i dag. Inte som utmaning utan för jag gillart.

  3. Huvudstående är SÅ utanför min bekvämlighetszon. Jag är rädd för att vara uppochner, något som hängt med sen jag var barn och var med om en upplevelse som gjorde mig rädd. För nåt år sen när jag yogade mer regelbundet så lyckades jag komma upp i huvudstående men nu är jag lika rädd som jag var innan. Men jag kom upp i ägget idag!! ? Annars så älskar jag positioner där det behövs balans, då fokuserar jag som bäst och är i nuet. Avslutade med courageous heart, fortfarande med förväntningar men idag med ett leende trots att det inte blev något BOOM den här gången heller. Dessutom yogade jag utomhus och när jag var klar så kom jag att tänka på att jag under yogan inte hade haft en tanke på att grannarna kunde se mig. Definitivt utanför bekvämlighetszonen ? Tack Veronica, de här dagarna och utmaningarna gör mig gott ??

  4. Dagens pass centrera för att expandera var en klar utmaning för mig i dagsläget. Förstod innan att upp i huvudstående kommer jag inte.. ännu ☺️
    Men ett skönt pass som fick mersmak. Gillar annars Yin så jag körde på med det också.
    Namasté ??

      1. Bra fråga ? Jag har fortfarande för dålig styrka då min träning varit noll pga min utmattning. Även om tankens kraft är mäktig! Tack för påminnelse om att gå in mer med öppet sinne ??

  5. Idag gjorde jag din klass för höfterna. Jag har inga problem med huvudstående och sådana positioner är jag inte rädd för.. jag är heller inte rädd för yinpositionerna längre- de körde jag stenhårt och mådde skit ett tag för att jag mötte mig själv i stillhet..
    Jag behöver nog nu igen att traggla mig igenom en del yang positioner och jag ska köra de jag känner mig obekväm med samt de jag blir påverkad fysiskt av.. jag brukar känna av yang positionerna i sevttningar när jag är i obalans- vet inte om det kan vara så.. i yinpositionerna känner jag känslor.
    Idag passade din klass mig perfekt. Jag har gått nu i månader och haft problem med mina höfter, alltså de känns trötta och tunga och sist hade jag inflammation i ena muskelfästet..nu trött i höfterna igen.. Jag vet inte hur jag ska få bort detta- jag är ju frisk annars. Kan det vara känslor som sätter sig där? Jag vill ha bort detta i alla fall och tänker ge mina höfter all uppmärksamhet ett tag framöver 🙂

    1. Viktig poäng du tar upp: när är det kontraproduktivt att göa vissa saker? mår man helskit av att möta något känns det ibland mest vettigt att skippa det. Håller helt med.
      hmmm ja dels sätter sig känslor och trauman där. Men jag tror att kombinationen: rörlighet, styrka och avslappning är vad som kommer göra dina höfter gladare igen. Om klassen fick dem att må bättre kanske det är värt och köra den någon/några gånger i veckan i typ en månad och se om det blir bättre en längre period?

      1. Ska verkligen testa detta! För det kändes som jag fick cirkulationspåslag eller vad man nu säger.. 🙂 Då är det nog också mina trauman och känslor som ska jobbas bort.. hoppas de släpper efter, för mentalt mår jag toppen 🙂

  6. Idag blev min utmaning/outside the comfortzone att INTE utöva ngt fysiskt. Jag vaknade imorse o va stel i nacken och under dagen har det bara blivit värre o värre så min utmaning blev att försöka vila, o inte tänka varken yoga el löptur. Blev ett antal meditationer under dagen istället och acceptans av situationen, för mig är acceptans utanför min comfortzone ?

  7. Bakåtböjningar är min grej. Jag är rädd att tappa kontrollen tror jag. Har nyligen hittat hela vägen ner i kamelen men det har tagit lång tid och det känns fortfarande läskigt hela vägen ner när jag släpper taget med händerna. Efter uppvärmning med solhälsningar och krigare blev det i alla fall min utmaning idag.

  8. Att lämna min bekvämlighetszon är en riktig utmaning. Jag brukar utveckla och förändra mina flöden med jämna mellanrum, men då är jag redo för att förändra det. Jag hinner förbereda mig mentalt o läs in mig på positionerna som jag vill förändra eller byta till. Så idag blev det några justeringar o nya positioner. Jag lade till dansaren eftersom den är en riktig utmaning. Det blev några till nya positioner oxå,men dansaren är den riktiga utmaningen för mig. Huvudstående kommer det ta bra mycket längre innan jag ger mig på. Det är mest eftersom mina knän inte kan ta emot en krasch. Om jag säger såhär, jag tycker inte om förändringar?. Men jag genomför dom.

    1. Fördelen med att träna själv: man får välja vad man vill göra. Nackdelen med att träna själv: man får välja ad man vill göra ?
      att hitta balansen mellan att acceptera, stanna kvar men inte stagnera. Tycker det låter bra att utforska dansaren och vänta med huvudstående – det handlar om vad DU behöver. Fortsätt så!

  9. Min utmaning just nu är att stanna upp och vara i lugnet och ha tilltro till mig själv och min förmåga. Därför fick det bli ett yinpass för att tvinga mig själv att slå av på tempot och möta mig själv och mina rädslor. Och det var jobbigt men så skönt nu efteråt.
    Dessutom överraskade jag mig själv med att bara vara några centimeter från full position av Hanumanasana vilket jag aldrig ens drömt om skulle vara möjligt. Märkligt att saker faller på plats när man minst anar det…

  10. Idag fick det för min del bli att verkligen verkligen gå in i hjärtspacet under meditation och stanna där oavsett vad. Periodvis håller jag tillbaka mig själv i min meditation och gömmer mig bakom ett mantra eller guidning för att jag är lite rädd för vad jag ska möta hos mig själv. Kom att tänka på ett citat från Marianne Williamson: “Our deepest fear is not that we are inadequate. Our deepest fear is that we are powerful beyond measure. It is our light, not our darkness that most frightens us. We ask ourselves, Who am I to be brilliant, gorgeous, talented, fabulous? Actually, who are you not to be? You are a child of God. Your playing small does not serve the world. There is nothing enlightened about shrinking so that other people won’t feel insecure around you. We are all meant to shine, as children do. We were born to make manifest the glory of God that is within us. It’s not just in some of us; it’s in everyone. And as we let our own light shine, we unconsciously give other people permission to do the same. As we are liberated from our own fear, our presence automatically liberates others.”

  11. Jag valde att utmana min rädsla att ramla i handstående. Jag har under en längre tid nu jobbat med olika inversions som huvudstående, kråkan osv. Långsamt, långsamt har jag lärt mig hitta de muskler och den teknik som behövs för att stanna i positionen. Nu till detta med handstående, känner en sorts skräckblandad förtjusning inför detta. Den ligger liksom och skvalpar runt i mitt medvetande, jag närmar mig lite försiktigt, stå mot vägg t.ex, inga problem. Men när jag väljer att öva utan vägg, så är det som att jag fegar ur totalt, höfterna vill liksom inte dit dom ska. Jag är rädd, tror inte att jag klara av att lära mig. Tänker att jag är för svag, även om jag vet att jag mer än väl har den styrka jag behöver. Så därför undviker jag oftast att öva utan vägg. Men idag valde jag att kliva ur min comfort zone och i min praktik fokusera på center line och handstående (L-form). Jag la märke till att jag hade svårare än vanligt att lämna huvudet och stanna i kroppen under yogan, tankar virvlade runt, mycket tvivel, och generellt negativa tankar om mig själv och min förmåga. Försökte stanna utan värdera och döma, ibland gick det och ibland inte.

  12. Att utmana sig själv är för mig ingen position utan när jag verkligen lyssnar på kroppen och kanske faktiskt tom backar är den stora utmaningen, att det är ok att här är jag och min kropp idag och det är ok.

  13. Det här blev en utmaning på ett helt annat sätt än vad jag först tänkt mig, då jag idag fick reda på att ett ex till mig hastigt gått bort. Det vi hade var kortvarigt och inte särskilt seriöst, men det var under en rätt kaosartad period i mitt liv, som jag inte har tänkt på (förträngt?)på väldigt länge. Dagens utmaning blev därför för mig att stanna i alla känslor, tankar och minnen från denna tiden. Att sitta i det och bara låta det få skölja över mig. Att lära mig acceptera alla händelser som varit, släppa och gå vidare är en stor utmaning för mig, och detta blev ännu en chans att försonas med det förflutna. Våga ta stormen när den kommer liksom. Tacksam för den tid vi fick den tillsammans.❤️

  14. Min utmaning igår (!) var storstadstrafiken mitt i rusningstid! Jag får panik när jag ska köra i stan! Men det gick bra, mycket tror jag för att jag djupandades hela tiden! Yey!!! Verkligen utanför min comfortzon! Stod på huvudet också, men där känner jag mig mycket tryggare! ?

  15. Jag har alltid gjort varianten av huvudstående med handflatorna i (alltså inte med underarmarna i golvet)Den går så bra att jag inte har brytt mej om den “riktiga”(?). Jag tycker den känns ranglig och törs inte sparka upp benen. Är jätterädd för att ramla över bakåt och göra illa ryggen. Men nu gjorde jag i alla fall några försök. Det gick … sådär! Men det måste ju inte gå bra och bli lyckat – då är det inte så utmanande. Så jag är nöjd att jag har försökt och jag kommer att fortsätta med det. De känslor som väcktes? Rädsla, rädsla, oro … och så lite stolthet. : )

  16. Förlåt för sent inlägg ? men att utforska den här bekvämlighetszonen är ju inte helt bekväm ? men stärkande ? Jag har jobbat med att klara av huvudstående och första gången vågade jag inte satsa riktigt. Det har tagit mig ca två år att komma upp och kunna stå utan stöd. Mitt nästa mål är att klara av handstående och det handlar ff om att övervinna min egen rädsla för att misslyckas. På mattan idag jobbade även jag med höfterna och att stanna kvar, iaf lite längre, i positionen. Inte helt enkelt lr bekvämt ☺

  17. Min största utmaning är att stanna upp och vara här och nu, att inte kunna slappna av och bara strsssa stressa och stressa. Är så stressad så jag inte ens hunnit kommenterat här i tid. Så jag valde att bara sätta mig och känna in mina känslor och stanna upp totalt. Fokuserade på andetaget och efter mycket koncentrationssvårigheter när jag satt där så lyckades jag till slut bara släppa taget och det var sååå befriande ??

Lämna ett svar till Therese Svensson Avbryt svar

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.