Vevve Jäderlund
Yoga World
Everyday YogaTala Ohm Yoga

Idrottsmedicin dag 2 och spy av p-piller

Hur gick det med att blogga varje dag?
Det höll i två dagar sedan bidde det stopp. Vilket iochförsig är perfekt för så går det ju ibland när vi planerat att yoga varje dag, något händer planer kastas om och så ser vi allt som förstört och skiter it.
Helknas, det är väl bara att fortsätta dagen efter?
Så det är vaf jag gör nu, bara plockar upp tråden och kör vidare.

Igår var första dagen i skolan. För dig som missat mitt söndertjatande av detta har jag med massa svart magi och gudarnas välvilja på min sida kommit in på Idrottsmedicin på Karolinska universitet. Jag har i flera år kollat på denna och liknande kurser men stoppat mig sjölv för att förkravet alltid är “minst 120hp vård”. Tills min poddpartner Sara sa att ” men Vevve du har ju folkhälsovetenskaputbildning, det räknas som vård” och en helt ny värld öppnade sig.
Så jag kollade om jag hade behörighet, och mycket riktigt jo det hade jag men sannolikheten att jag skulle komma in var typ inte existerande eftersom intagningskrav är högskolepoäng och jah har totti 137hp medans de flesta som söker denna är fysioterapeuter vilket är 180hp. Så väkommenatt söka men håll inte andan.
Jag blev 43:e i reserv på kursen, som tar in typ 60 elever. Och kom in.
Så sjukt glad.
Och påmind om att aldrig ge upp!!

Okej, tillbaka till igår.
Jag är där, helpepp och totalt ensam i gänget som består av ca 90% fysioterapeuter 9,5% läkare och så jag. När jag vid 11 började svettas, må illa och gå myror i kroppen.
Jag satt med min hopvikta A4 och fläktade som en kvinna i kyrkan. Men det utgången var oundviklig. Jag var under vår första föreläsning tvungen att lämna salen för att spy.
Och jag spyr typ aldrig. Åker inte på vinterkräksjukan, spyr knappt när jag är full, inte ens på Bali när jag drabbades av bali belly spydde jag. Så var helt konfunderad.
Tills jag delade storyn på IG och flera skriver till mig att det här är en helt vanlig reaktion när man börjar med p-piller.
Hur kan vi normalisera att vi ska må som skit i vardagen?
Jag förstår verkligen inte.
Varför är en accepterad normalföljd av kvinnomedicin sämre livskvalité?
Så jag försöker hålla ut men måste avrunda dagen tidigare. Viftar som en tok med min hemmagjorda fläkt på tåget hem och hinner precis innanför dörren innan jag kalvar igen.
Sedan är det bra. Jag käkar middag som jag får behålla men det blev ingen fysisk yogapraktik. Och det är helt okej.
Jag körde min bästa ujjayi på klasstid för att stå ut, upprepade mantrat “snart e d över, snart e d över, snart e d över” på vägen hem och praktiserade tacksamhet över alla som följer min resa och kommenterar, sträcker ut sin hand och hjälper mig navigera.

Nu är klockan snart 20.00 och jag har precis ätit, det blir ingen lång, flödande klass för min del.
Men åter till mitt varför, varför vill jag yoga?
För att möta mig själv, så jag ställer timern på 20 minuter och mediterar för att göra något. För att det behöver inte se ut på ett visst sätt, för att minska kraven och hålla det enkelt.

1 kommentar

Lämna en kommentar

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.