Vevve Jäderlund
Yoga World
Everyday YogaTala Ohm YogaYogaYogalärartips

Vi yogalärare borde samarbeta, inte motarbeta varandra – Victoria Carp

Idag gästar Victoria HellcatsYoga bloggen och pratar om hur vi som yogalärare borde samarbeta.
Hur gör du, ser du andra yogalärare som kollegor eller konkurrenter?

Jag har fått äran att gästablogga här, och tänkte delamins tankar kring samarbeten och support, oss yogalärare emellan.
Innan jag började skriva på den här texten funderade jag på vad jag skulle utgå ifrån, vad som skulle vara min grund och inspiration.

En tydlig yama? En obskyr sutra? Betydelsen av självaste ordet “yoga”? Alternativen var en del, men ganska snabbt landade jag i det som kändes klarast: sunt förnuft.
Jag gissar att vi inte kommer vara helt överens om allting, men en sak kan vi väl vara rörande överens om: det är ju inte en helt lätt branch vi gett oss in i.

Om ni som jag hade en något naiv förväntan om att alla yogalärare är snälla och rara mot varandra – det är ju ändå YOGA vi sysslar med – antar jag att ni blev lika chockade som jag när ni väl tog steget ut. Rykten, skvaller, brutna löften och besvikelser är precis lika vanligt i vår bransch som i vilken annan som helst (av de jag testat på i alla fall, och de är en del).

Frågan jag ofta ställer mig då är: är det rimligt att ha högre förväntningar på människors beteende mot varandra i den här branschen än någon annan? Är det rättvist?

Jag menar; vi predikar ju om empati, godhet, ödmjukhet och inkludering. Öppna sinnen och öppna hjärtan. Vi praktiserar ju för att ge, utan att förvänta oss något tillbaka. Att distansera oss från allt som egentligen inte är sant, för att närma oss vårt innersta, sanna väsen där det bara finns ren kärlek.

Fast å andra sidan är vi ju faktiskt bara människor.

Det är en svår balansgång. Att självreflektera och vara den där observatören som ser och sen uppmärksammar oss på vårt beteende, tankar och reaktioner är ett ständigt arbete som kräver 100% närvaro och fokus.
Ibland funkar det fint, och ibland går det käpprätt åt helvete.
Och det är ju förstås helt okej!

Jag vågar ändå ifrågasätta om vi, generellt, gör så gott vi kan i frågan om hur vi behandlar och ser på varandra just i vår branch. Ser du kollegor, eller konkurrenter?

Jag upplever ibland att rädslan för konkurrens och att tappa elever/uppdrag ligger bakom många av våra val; t.ex när det gäller att rekommendera varandra eller att dela med oss av våra tips och tricks.

Vevve skrev ett blogginlägg för ett tag sedan om hur försörja sig som yogalärare, och i kommentarerna som blev på facebook kom vi att prata om att vi som yogalärare borde prata mer löner/arvoden med varandra. Exempelvis så vi tillsammans kan jobba mot en allmän höjning av standardarvodet för vårt arbete. Det är en viktig fråga, med tanke på att saker som “exponering” i många fall fortfarande anses som en rimlig ersättning för allt det jobb som ligger bakom att planera och hålla en klass. Att inte vilja diskutera det med varandra gör det väldigt svårt att jämföra och kunna agera för en förändring.

Konkret exempel: jag blev nyligen tillfrågad att köra en klass på ett yogaevent där jag aldrig fått betalt tidigare, och kände att jag inte var okej med att jobba för “exponering” mer. Jag frågade en annan lärare som också undervisat där ifall hen hade fått betalt, vilket hen hade.
Jag behöver knappast förklara varför den informationen var rätt hjälpsam för mig, eller hur? Om vi är mer öppna för diskussion och att dela med oss av diverse “inside information” så kan vi lyfta varandra och hela syftet med yoga framåt.

Prata om pengar så vi kan få rimligt betalt för vårt arbete (och som i mitt exempel, gärna ens få betalt).

Följ varandra på sociala medier, ta varandras klasser och använd varandras nischer och kompetenser för att fortsätta utvecklas själva, men också för att generera fler elever och mer jobb till varandra, vilket i slutändan ger en sak: MER YOGA.

Vi skjuter oss själva i foten när vi låter rädslan för konkurrens och ens egna osäkerheter ta över och stänga ute våra kollegor. Du kommer inte vinna över alla elever i hela världen till dina klasser för att du vägrar tipsa om andra lärare, men ditt elev-flöde kommer sannolikt stagnera en del. (Och även OM du skulle lyckas med det – betyder det verkligen att du är en “bättre” yogalärare?)

Och du kommer definitivt inte utvecklas som människa genom att prata bakom ryggen på andra och avsiktligt sabba deras möjligheter till jobb genom att undanhålla information du vet skulle få en elev att kanske välja en annan klass än din.

I alla fall inte till det bättre.

Om en av mina elever vill fördjupa sig i anatomi, vilket inte är min starka sida, hänvisar jag till t.ex. Vevve. Eleven får det hen vill ha, och jag kanske t.o.m. blir inspirerad att studera mer anatomi.
Om en elev är ute efter mjukare och mer inkännande flöden, tipsar jag om Jenna Svensson snarare än mina egna klasser som präglas av intensitet och svett. Nästa gång eleven hör sin yogakompis efterlysa tuffare klasser, kanske hen tipsar om mina.

Runt, runt, runt går det. Men för att det ska snurra på, behöver vi hjälpas åt.
Det är inte raketforskning.
Det är good ol’ sunt förnuft.

“The world is bondage when actions are done just for your own sake. Therefore, Arjuna, make every action a sacrifice, utterly free of personal attachment.” Bhagavad Gita, 3.9 (ur “The Living Gita” av Sri Swami Satchidananda)

Med kärlek, Victoria Carp

IG: @hellcatsyoga
FB: /hellcatsyoga
E-Mail: hellcatsyoga@gmail.com

8 kommentarer

  1. Håller helt med! Har också upplevt konkurrenstänket och det gör mig ledsen att vi inte kan hålla ihop och hjälpa varandra istället. Vi är så mycket bättre tillsammans!

  2. hej! jag är flitigt besökare på yogastudios och är nyfiken på hur arvodet egentligen ser ut för yogalärare? eller kan man vara fast anställd på en studio?”

    1. Det beror helt på från ställe till ställe Susanna. En del studios har samma arvide för alla lärare, en del har ett visst arvode om du har gått 200h, 300h, 500h (utbildning) eller mer, eller beroende på hur länge du haft klasser hos dem.
      Jag har inte hört om någon lärare som är fast anställd för att hålla klasser, men det finns ju de som är anställda för att sitta i receptionen.

  3. Bra diskussionsämne! Det jag saknar iallafall här nere i Skåne är ett nätverk för oss instruktörer! Träffas, prata och knyta nya kontakter. Eller det finns kanske?

Lämna ett svar till Vevve Jäderlund Avbryt svar

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.