Vevve Jäderlund
Yoga World

Everyday Yoga

Everyday YogaTala Ohm YogaYogaYoga med Vevve

För vem ska jag redovisa mina minuter på mattan?

Min första impuls när jag öppnade datorn för att skriva dagens inlägg var att krydda, omskriva dagens händelser, få det att verka som att jag yogat mer än jag gjort. För tanken, projiceringen, kom att ni söker er hit för att se någon som yogar varje dag och att jag då är tvungen att leverera det för att ni inte ska sluta läsa.

Intressant att fånga upp mig själv i det, att se mina mönster, mina rädslor att inte räcka till.
Att tillfredsställa er borde inte vara min huvudanledning till att skriva, och definitivt inte någon av mina anledningar till att yoga. Som för att kunna redovisa mina minuter på mattan för någon annan.
Min praktik är för mig, oavsett hur den ser ut, tar form, eller inte vissa dagar.

Vad skedde idag då?
Första var det valpkurs, sedan var renovering.
M var äntligen tillräckligt frisk för att kunna fixa klart det sista av sovrummet med mig så vi kunde ställa in möbler och få ordning på övervåningen. Det tog några timmar längre än min glädjekalkyl uppskattat sedan var det mathandling, middag och fixa det sista med Yoga 360-sommarspecial avsnitten som kommer ut nästa vecka… typ en månad sent.
Ingenstans under dagen har jag haft sinnesro att prioritera ens en halvtimme för min matta.
Så jag har tagit mikropauser. Ingen mobil under promenaden med Chewbacca, 10 andetag där, 5 minuter tystnad här och ligga och stirra i taket under 2 lugna låtar på spotify.
Små stunder för att återvända till mig när energin gärna läcker ut och tankarna yr.
Inte optimalt för min del, varken fysiskt eller psykiskt efter att de senaste 3 dagarna åkt hemifrån tidigt och kommit tillbaka sent. Vilket sugit all ork ur mig, och gett 0 minuter på mattan. Jag hade verkligen hoppats på att få till två fysisk pass under helgen. Nåväl . nu släpper vi idag och siktar på imorgon.

8 september, 2018 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
Everyday YogaTala Ohm Yoga

Underlivsmassage, yonimassage och hur många gånger i veckan är normalt att ha sex?

Jag skrev ett inlägg om “bättre sex med yoga (och bättre självkänsla)” för ett tag sedan. Imorse publicerade Karin Björkegren Jones sitt senaste poddavsnitt som handlade om underlivsmassage och det väckte en massa tankar som jag tänkte försöka sätta ord på.

Jag och Martin har varit ihop i 10 år, och såklart går sexlusten upp och ner. Båda är i perioder med olika mycket lust som inte alltid synkar, och något som jag alltid varit tacksam för, som jag tror hållit oss flytande är att vi alltid pratat. M har bidragit till mycket i vår relation men den här triumfen tar jag äran för. Jag förstår att inte alla (om någon) har samma behov som jag att prata och analysera sönder allt. Men jag behöver kommunikation i mina relationer, framförallt med personen jag delar mitt liv med. Så jag har fått tydliggöra för mig själv hur jag vill ha det och sedan förklarat för M. Och fått ha tålamod när denna man som av samhällsnormer inte alls lärt sig att dela, samtala, kommunicera känslor har utvecklat något som passar honom och går ihop med mitt.

I och med att vi försökt få barn har vi ställts inför nya utmaningar och sexlivet framförallt.
För det är sjukt okul, osexigt och på inget sätt spontant att ligga när alla misslyckade försök spelas upp inne i huvudet. Och önskan att just denna gång ska gå vägen är så stark att det nästan gör ont i själen.
Så kommer tankarna, har vi tillräckligt med sex?
Hur många gånger i veckan är normalt?
Hade vi lyckats om vi legat mer?
Optimerar vi gravitationen med den här positionen?
Spelar det någon roll om vi kommer samtidigt?
Som ni hör, suger verkligen musten ur allt det kul som sex ska vara.
Så jag har vänt mig till det jag kan – anatomi, fysiologi och yoga – för att se hur jag kan hitta tillbaka till min sexualitet, min lust, bortom press och prestation. För att känna in vad jag behöver. Inte bara i form av sängkammargymnastik, men framförallt intimitet.

Så kom jag över begreppet underlivsmassage, eller yonimassage som det också kallas, förra året. Som jag ögonblickligen avfärdade, tyckte var skevt och förfinad sextjänst. Men jag har inte kunnat släppa det.
Jag är nyfiken, men vågar inte testa. Dels eller kanske framförallt för att jag inte vill vara sårbar och bli utnyttjad av en snuskig perverterad man som lovar upplysthet och frigörelse fast egentligen själv bara vill pilla på kvinnor. För det har hänt och det händer hela tiden, det finns tyvärr allt för många fall av utnyttjade kvinnor som bara försökt utforska livet.
Men kanske också för att jag inte har någon referensram, vad innebär det?
Jag slänger ju upp fötterna i gynstolsställningen och bresar utan problem men det är inte sexuellt, det är inte intimt, där förväntar jag mig ett smått obehag och steril konversation. Men vad kan jag vänta mig av en underlivsmassage eller yonimassage?
Vad kommer ske?
Och varför lockar det mig?

Kanske förväntar jag mig att bli Samantha Jones men så är jag fortfarande den tråkiga villa-vovve-vaniljsmaks-svennen
Innebär en yonimassage att jag är sexuellt frigjord och frånvaron av den att jag är hämmad?
Måste frigjord sexualitet innebära lösa gränser och vilt utforskande?
Eller är det ännu ett ideal som jag/du/man/vi plockar på oss från serier och yogis som pratar om hur de utforskar tantra som ger dem en mer mogen sexualitet?

Men jag vill ju.
Vill testa, uppleva mig själv och utforska tillsammans med M.
Vill hedra de lekfulla lusten som jag känner inom mig, som jag tappat i allt detta harvande.
Men jag är rädd, och totalt utanför min annars så alltid välkontrollerade bekvämlighetszon.
Men det finns ingen karta, ingen 12 veckors kurs, ingen norm, ingen jag kan fråga.
Bara lyssna in prova på och lita till att min intuition leder rätt och integritet gör mig stark i att kunna kliva in i det som känns rätt och ut ur det som känns fel.
Vem vet, kanske leder det till underlivsmassage/yonimassage, kanske inte. Men jag fick iallafall en mer avslappnad och osnuskig inställning till det efter Karins avsnitt. Som att det känns lite tryggare, lite säkrare och mindre utsatt.
Vi får se…

7 september, 2018 | 1 KOMMENTAR.
Everyday YogaTala Ohm Yoga

Idrottsmedicin dag 2 och spy av p-piller

Hur gick det med att blogga varje dag?
Det höll i två dagar sedan bidde det stopp. Vilket iochförsig är perfekt för så går det ju ibland när vi planerat att yoga varje dag, något händer planer kastas om och så ser vi allt som förstört och skiter it.
Helknas, det är väl bara att fortsätta dagen efter?
Så det är vaf jag gör nu, bara plockar upp tråden och kör vidare.

Igår var första dagen i skolan. För dig som missat mitt söndertjatande av detta har jag med massa svart magi och gudarnas välvilja på min sida kommit in på Idrottsmedicin på Karolinska universitet. Jag har i flera år kollat på denna och liknande kurser men stoppat mig sjölv för att förkravet alltid är “minst 120hp vård”. Tills min poddpartner Sara sa att ” men Vevve du har ju folkhälsovetenskaputbildning, det räknas som vård” och en helt ny värld öppnade sig.
Så jag kollade om jag hade behörighet, och mycket riktigt jo det hade jag men sannolikheten att jag skulle komma in var typ inte existerande eftersom intagningskrav är högskolepoäng och jah har totti 137hp medans de flesta som söker denna är fysioterapeuter vilket är 180hp. Så väkommenatt söka men håll inte andan.
Jag blev 43:e i reserv på kursen, som tar in typ 60 elever. Och kom in.
Så sjukt glad.
Och påmind om att aldrig ge upp!!

Okej, tillbaka till igår.
Jag är där, helpepp och totalt ensam i gänget som består av ca 90% fysioterapeuter 9,5% läkare och så jag. När jag vid 11 började svettas, må illa och gå myror i kroppen.
Jag satt med min hopvikta A4 och fläktade som en kvinna i kyrkan. Men det utgången var oundviklig. Jag var under vår första föreläsning tvungen att lämna salen för att spy.
Och jag spyr typ aldrig. Åker inte på vinterkräksjukan, spyr knappt när jag är full, inte ens på Bali när jag drabbades av bali belly spydde jag. Så var helt konfunderad.
Tills jag delade storyn på IG och flera skriver till mig att det här är en helt vanlig reaktion när man börjar med p-piller.
Hur kan vi normalisera att vi ska må som skit i vardagen?
Jag förstår verkligen inte.
Varför är en accepterad normalföljd av kvinnomedicin sämre livskvalité?
Så jag försöker hålla ut men måste avrunda dagen tidigare. Viftar som en tok med min hemmagjorda fläkt på tåget hem och hinner precis innanför dörren innan jag kalvar igen.
Sedan är det bra. Jag käkar middag som jag får behålla men det blev ingen fysisk yogapraktik. Och det är helt okej.
Jag körde min bästa ujjayi på klasstid för att stå ut, upprepade mantrat “snart e d över, snart e d över, snart e d över” på vägen hem och praktiserade tacksamhet över alla som följer min resa och kommenterar, sträcker ut sin hand och hjälper mig navigera.

Nu är klockan snart 20.00 och jag har precis ätit, det blir ingen lång, flödande klass för min del.
Men åter till mitt varför, varför vill jag yoga?
För att möta mig själv, så jag ställer timern på 20 minuter och mediterar för att göra något. För att det behöver inte se ut på ett visst sätt, för att minska kraven och hålla det enkelt.

6 september, 2018 | 1 KOMMENTAR.
Everyday YogaTala Ohm Yoga

Så går IVF till – första läkarbesöket avklarat

Okej, så igår hade vi vårt första IVF-läkarbesök, i det här inlägget tänkte jag berätta vad IVF kostar, hur många gratisförsök vi får med IVF, skillnad på IVF privat eller via landsting och hur ett försök ser ut.
Jag har även skrivit om vår infertilitetsresa och min PCO här för dig som vill hänga med från start.

Gårdagens läkarbesök började med att samla trupperna, vi fick träffa en ny läkare på den privatklinik vi gått på och han ville fråga lite samt höra hur allt gått hittills för att få en uppfattning om oss. Jag har hela tiden tänkt att PCO/PCOS är en sjukdom men han förklarade att det är funktion i ena änden på ett spektra. Min variant, PCO, är überöverfunktionerande. Vilket enligt honom var det mest optimala när en ska göra IVF, just eftersom PCO innebär att jag har för många aktiva blåsor som har möjlighet att ge massa ägg samtidigt. På andra änden i spektrumet är det underaktivt = inga mogna blåsor eller ägg.

Jag har inte varit helt nöjd med kliniken vi gått till, läkarna har varit trevliga men de är så underbemannade att det har varit svårt och stressigt att få tid 1 – 2 gånger per min cykel som jag behövt enligt min behandling. Men igår fick både jag och Martin verkligen återupprättat förtroende, det var ett riktigt bra möte. Läkaren gick igenom allt steg för steg, rabblade en massa statistik och var lyhörd inför våra frågor.

En av våra frågor var såklart hur stor är sannolikheten att bli gravid med IVF? 
Enligt honom visade statistiken att det är ungefär 40% sannolikhet att bli gravid med IVF, jämförelsevis om då en en frisk man och kvinna ligger under random ägglossning då är det ca 10% sannolikhet att bli gravid. Han sa också att det är en snittsiffra för alla som gör IVF, en del grupper har större sannolikhet. Och två faktorer som höjer sannolikheten är låg ålder och att ha PCO. Jag är 30 år (vilket anses som ung i IVF-sammanhang) och har PCO så enligt läkaren borde vi statistisk sätt ha högre sannolikhet vilket kändes bra utan att ge för mycket falska förhoppningar.
Också viktigt att komma ihåg att bara för att ägget fäster = vi “blir gravida” är det inte säkert att det blir ett barn, det fins fortfarande risk för missfall som om jag minns rätt var lika stor som vid vanlig graviditet.

Så hur går IVF till?
IVF, eller provrörsbefruktning, går till som så att jag kommer få ge mig själv hormonsprutor i magen i flera dagar för att kicka in min kropp i överproduktion av ägg. Sedan blir det nästan dagliga läkarbesök för att se hur äggen utvecklas och att de inte blir för många. När de är frodiga och rätt antal får jag en annan spruta som kickar ut dem och vi beger oss upp till Falun Lasarett där de kommer ta ut alla mogna ägg från mig, och inseminera dem med spermier från Martin. Sedan läggs alla de befruktade äggen in i en ugn där de göttar till sig och vi åker hem. Efter ca två veckor får vi återvända och ett av äggen stoppas tillbaka in i mig, sedan är det två veckors väntan innan vi får göra graviditetstest och se om ägget fäst.

Vad räknas som ett försök och hur många gratis IVF-försök får man?
Ett IVF-försök är alltså det jag beskriver ovan, de äggen som inte stoppas in i mig fryses in och finns redo om det första insatta ägget inte fäster eller leder till missfall. Så får de ut 5 ägg räknas de alla till det första försöket, och vi får 3 gratis IVF-försök. Om vi blir gravida och allt går väl = barnet föds, räknas vi dock inte längre som barnlösa och får betala för att sätta in resten.

Så vad är nästa steg för oss?
Att börja med P-piller.
Vänta va? Om vi vill bli gravida varför har jag börjat med p-piller? Allt det här tar ganska mycket tid och behöver lite spelrum för att vara redo att på dagen åka upp till Falun. Eftersom min mens är oregelbunden och mitt höstschema fullspäckat, yogalärarutbildning, ska med Pischa och hålla yoga på träningsresa i Teneriffa samt börjar skolan imorgon (yey!), så börjar jag med att äta P-piller ett tag för att vi ska kunna planera när mensen kommer, och då kicka igång mig på hormoner så jag kan åka till Falun när mina ägg behövs tas ut. Så att jag inte är ute och far.

Myter om IVF och infertilitet

  • Stress minskar chansen att bli gravid. En studie från Sahlgrenska visar att stress inte påverkar chansen att bli gravid med IVF/provrörsbefruktning 
  • Får inte äta viss mat. Jag frågade om det fanns något vi skulle undvika för att optimera chansen att bli gravida. Enligt honom finns det ingen forskning som tyder på att någon kosthållning är fördelaktig, eller försämrar oddsen. Rökning däremot och för mycket alkohol hade dålig inverkan.
  • Får inte träna då det triggar igång testosteron. Jag tänker att östrogen är kvinnohormonet, det är vad vi behöver mer av för att bli gravida, det var tydligen helt tvärt om. Min variant, PCO, innebär faktiskt att jag har mer testosteron än vanligt i kroppen, och det är vad som gör att jag får till så många frodiga blåsor. Så träna mer var hans råd, men när jag är som mest uppumpad på hormoner och mina äggstockar är som mest svullna avrekommenderade han från studs och spring.
4 september, 2018 | 3 KOMMENTARER!
Everyday YogaTala Ohm YogaYoga med Vevve

Måndag och sen redan innan dagen ens börjat

Så dags för en inblick i min vardag, hur såg min måndag ut då?
På schemat var massage, första IVF-läkartiden (mer om det kommer) och kvällsdate. Utöver det håller vi på att renovera vårt uterum samt sovrum så det är spackling och målning var 6:e timme. Samt lämning av texter till kommande Yoga World.
En hel del att göra alltså, och av den jobbiga typen, att det är på olika platser och olika saker så jag måste dela upp min tid och uppmärksamhet. Det tar alltid tid att ställa om.
Med i allt det här har vi Chewbacca som vill vara med överallt, oavsett om jag går på toalett, målar om eller ställer mig på mattan för att yoga.
Så hur gick det med min yoga då?
Sådär alltså.

Efter första målningen får jag ett sms från en vän som det var evigheter sedan jag fick leka med om jag ville plocka svamp. Självklart sa jag ja och där sprack hela min dag.
Vi gick vilse i skogen så blev sen svägerskan som skulle ta Chewie under massagen, och såklart då även sen till massagen.
Efter massagen hade jag tänkt yoga eftersom Chewie var ohos svägerskan men då bad Martin mig hämta ut hans medicin som han behövde till sin tysklandsresa.
Så ingen yogaklass, hann inte ens med att måla, knappt ens dusch, sedan till Södertälje för IVF-uppstarten.
Som drog över på tiden, så jag körde som en biltjyv för att M skulle hinna med tåget till Arlanda, som han missade men hoppade på det senare och hann med flyget ändå.
På väg hem var jag tvungen att hämta ut alla mediciner som läkaren skrev ut åt mig innan apoteket stängde så missade min kvällsdate och sedan var det ju det där med målningen.
Så bara att svida om och ställa mig och rolla väggarna.

När färgen var uppe blev det dagens 4e ombyte och ett kort flow på mattan, typ 20 minuter för att komma ner i varv.
Inget fancy och definitivt inget zen-mode, bara att synka kroppen och sinnet med andetaget.
Om jag inte hade Chewie skulle det blivit 90 minuter, men han kan inte hålla sig från att mumsa med mitt hår så länge, så jag får dra ner på mina klasslängder just nu.

Min ursprungsplan gick i stöpet, men när det blir så återgår jag till mitt varför; varför vill jag yoga?
Mitt svar: för att återvända till mig.
Absolut, jag tärnar för att bli stark och rörlig, jobbar mot vissa positioner.
Men det är det fysiska, som är o så viktigt, men inte den stora bilden.
Den stora bilden, för mig, är synka kropp och andetag, landa i mig bortom tankevirvlar, sålla i sorlet.
Då kan det se ut lite hur som helst, bli kortare och mindre X (insert valfritt) än tänkt. Men så länge jag ställer mig på mattan, återvänder, dedikerar min tid och mitt andetag är det gott nog.

Jag avslutar med ett citat från Bhagavad Gita som jag påminner mig själv med när jag fastnar i resultatjakten:

“You have the right to work, but for the work’s sake only. You have no right to the fruits of work. Desire for the fruits of work must never be your motive in working. Never give way to laziness, either.
Perform every action with you heart fixed on the Supreme Lord. Renounce attachment to the fruits. Be even-tempered in success and failure: for it is this evenness of temper which is meant by yoga.
Work done with anxiety about results is far inferior to work done without such anxiety, in the calm of self-surrender. Seek refuge in the knowledge of Brahma. They who work selfishly for results are miserable.”

― Bhagavad Gita

3 september, 2018 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
1 22 23 24 44

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.